Hem

Svenska

Endodontiska

Sällskapet


SES erbjuder tandläkare kunskap, utbildning och hjälp med att låta patienter få behålla sina egna tandrötter. Originalet är bättre än ett implantat.



Konventionell endodonti - en parodi på vetenskap och beprövad erfarenhet. Gå till fliken Dr. Angelo Sargenti och läs en nyskriven skarp protestskrivelse.


Politiker! Patienter!
Alla bör kunna kräva att effktivt antiseptikum används vid rotbehandling!
Användning av kalkpasta som inlägg bör förbjudas, då det ofta leder till bakteriespridning med risk för sepsis.
Garanti bör ges när tand utan osteit rotfyllts.
Otillräcklig antiseptik ska leda till skadestånd vid sepsis.
Eftersom det är omöjligt att göra en bakteriefri rotfyllning bör N2, som har god antiseptisk verkan, användas.


Tandläkarhögskolorna - ovetenskaplighens högborg.

Tandläkarstudenter får lära sig att använda antiseptika som aldrig har fungerat. Det leder till spridning av infektioner som i många fall kunde ha förhindras. Läkemedelsverkets slutsats efter ett konsensusmöte 2013 var att effektiva antiseptika ska användas vid rotbehandling för att minska antibiotikaanvändningen.

Socialstyrelsens riktlinjer går emellertid mot detta. Avsaknaden av fakta som stödjer gängse metod blev tydlig 2010 när det statliga organet SBU konstaterade stora kunskapsluckor och brist på evidens. Trots det har inga ändringar gjorts. Enligt patient- och tandvårdslagen ska patienter informeras om alternativ metod och göras delaktiga i valet. Den av patienten önskade behandlingen ska

  • vara lätt tillgänglig
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen.


Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett allvarligt problem inom såväl sjukvård som tandvård. https://skr.se/download/18.583b3b0c17e40e30384488d2/1642423966634/7585-813-5.pdf  

Det formaldehydhaltiga materialet N2 blandat med kortison är ett synnerligen effektivt antiseptiskt inlägg i rotkanaler. 


Det dogmatiska avståndstagandet från effektivt verkande formaldehyd, som präglat tandläkarutbildningen de senaste 60 åren, har bidragit både till antibiotikaresistens, sepsis och hjärtsjukdomar. Trots att specialister är medvetna om vådan av bakterier nämner de sällan N2 och testar inga formaldehydhaltiga preparat. De är helt okunniga om en av världens mest använda rotfyllningsmetod (https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/froh.2021.672887/full)


Allvarliga tandvårdsrelaterade infektioner som kräver sjukhusvård är 1,5–7,2 % per 100 000 invånare om året enligt en finsk studie och att de flesta kommer från infekterade tandrötter. (https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00032). Det blir 150–720 personer per 10 miljoner personer och torde gälla även för Sverige. I samma studie sägs att upp till 20–30% av dem som fått en generaliserad infektion utgående från tänderna, och som kräver intensivvård, avlider. Mortaliteten anges till 0,2/100 000, dvs.20 per 10 miljoner invånare. Betydligt högre dödstal rapporteras i en annan studie.  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7891927/


I en  ny studie https://www.lunduniversity.lu.se/article/sepsis-common-cancer-deadly-heart-attack    visas att sepsis är betydligt vanligare än man tidigare trott. Den är lika vanlig som cancer och lika dödlig som hjärtsjukdom. Varje år drabbas 75 000 av Sveriges vuxna befolkning och var femte, dvs 15000 dör inom tre månader. Man kan antaga att antalet fall som har odontologiskt ursprung står i proportion till antibiotikarecept från tandläkare, ca 6,6 % av det totala antalet. Det blir 4950 patienter som får sepsis. Av dem avlider var femte, dvs nästan 1000 om året. Störst risk löper de som är äldre än 70 år.


Ända sedan man började rotfylla tänder i slutet på 1800-talet har det varit ett problem att bakterier överlever i rotens små sidokanaler. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7891927/

Det är uppenbart att effektivt antiseptikum behövs. (https://www.tandlakartidningen.se/media/1179/Meurman_1_2002.pdf). Studier av kliniska resultat från 2000-talet visar att formaldehydhaltigt N2 är effektivt. Det måste man nog vara fackman för att inte inse. https://www.bokus.com/bok/9789178874880/expertparadoxen-ska-jag-alltid-lyssna-pa-forskarna/ Vanligt folk väljer rotfyllningar med garanti mot infektion.



Nästan alla rotfyllningar som utförts med neutralt medel, innehåller bakterier. Detta faktum konstaterades redan 1967 av I. Brynolf. Trots att L. Telander 1966 i en studie visade goda resultat med N2 i allmäntandvården blev rotfyllning (endodonti) en specialitet 1968. De nya specialisterna brydde sig inte om de visade goda resultaten utan var besjälade av tanken att åstadkomma bakteriefrihet med rensning och milda antiseptika och därefter rotfylla med neutral guttaperka. Se under fliken Nyheter.


Nu har det gått 55 år och trots att den statliga myndigheten SBU redan 2010 visade att resultaten med gängse metod är dåliga lär man fortfarande ut den. Bakterier lämnas kvar och patienter utsätts för onödiga tandförluster och allvarliga hälsorisker. Indoktrinerade tandläkare, som inte vill inse att de använder en dålig metod, sprider falsk propaganda. Taktiken beskrivs i Sven Rosenbauns bok ”N2-affären” från 1983.


Sanningen är att de 1–2 mg paraformaldehyd som finns i en N2-rotfyllning förgasas i kroppstemperatur till formaldehyd, ett kroppseget ämne som oskadliggör bakterier. Vital pulpavävnad behåller i stort sett sin vitalitet och stimuleras att bilda hårdvävnad.

Antalet N2-rotfyllningar världen över kan räknas i miljarder och komplikationer är sällsynta. Inte en enda har kunnat knytas till formaldehydinnehållet. Vårt blod innehåller 2 mg/l. Ett eventuellt överskott regleras sekundsnabbt och omvandlas till koldioxid och vatten.


Ett stort problem är att endodontister, som motsätter sig användning av effektiva antiseptika, tillåts ha åsiktsmonopol. Det resulterar i infektioner som lätt kunde ha stoppats redan vid primärbehandlingen. En studie av Emma Wigsten 2021  visar att vid en ettårsuppföljning hade 13 % av tänderna dragits ut, ett skrämmande dåligt resultat jämfört med P. Venutis (2014) med en lyckandefrekvens på 98% vid en ettårskontroll.


Ovetenskap är att bortse från sådant som talar emot de egna åsikterna. Att N2 ger hög lyckandefrekvens går inte att förneka. I stället har endodontister valt att förtiga det. Man nämner inte de problem som tandvårdsrelaterade infektioner skapar. Till dem hör hjärtinfarkter, antibiotikaresistens, tandförluster, sjukhusinläggningar och vårdstyrning mot dyra implantat som ofta ersätta välfungerande tandrötter, som saklöst dragits ut.


Effektiva antiseptika bör användas vid rotbehandling för att förhindra bakteriespridning och minska antibiotikaanvändning enligt Läkemedelsverkets konsensusmöte 2013. Många tandläkare har efter femtio års indoktrinering inte förmågan att ifrågasätta all propaganda de matas med. De som trots allt använder effektivt antiseptikum i form av N2 vågar sällan tala öppet om det.


Endodontister bagatelliserar eller svarar inte på kritik som rör tandförluster, ökande antibiotikaresistens, hjärtsjukdomar och sjukhusinläggningar. De som inte följer Socialstyrelsens falska riktlinjer, utformade av endodontister, kan trakasseras och till och med mista sin legitimation.

Det borde vara självklart att en infektion i en rotkanal ska stoppas där. Tyvärr är denna fråga tabubelagd. Det har sagts förut och tycks gälla än att namnet N2 verkar kunna blockera förnuftet. Det framkallar säkert rysningar hos en del. Diskussioner stannar av eller stoppas. 



Rotkanalsinfektion kan bekämpas effektivt med formaldyhydhaltigt preparat. Detta bör ske redan vid primärbehandlingen. Det bordevara en självklarhet.


Allvarliga tandvårdsrelaterade infektioner som kräver sjukhusvård är 1,5–7,2 % per 100 000 invånare om året. De flesta kommer från infekterade tandrötter. (https://www.ka.ypahoito.fi/sv/gvr00032). I en finsk studie visades att 39% av rotfyllda tänder var infekterade. (https://www.tandlakare.se/tandinfektion/?msclkid=b17afbe0d9f81cef0fee9febac2404e3 Tandläkare står för 6,6 % av det totala antalet antibiotikarecept i Sverige. För att minska antalet borde man använda ett formaldehydhaltigt preparat med bevisad effekt vid behandling av infekterade rotkanaler.  https://nebula.wsimg.com/5998b76f5342c1304593b29ab37fd5a7?AccessKeyId=44189AF8BC7E3D5EEFEF&disposition=0&alloworigin=1

Ända sedan man började rotfylla tänder i slutet på 1800-talet har det varit ett problem att bakterier överlever i rotens små sidokanaler. (https://www.tandlakartidningen.se/media/1179/Meurman_1_2002.pdf).


Angelo Sargenti löste problemet i mitten av 1950-talet, då han lanserade ett material som han kallade N2. Det innehåller en liten dos paraformaldehyd som förgasas i rotkanalen till formaldehyd. Att N2-metoden ger hög lyckandefrekvens förtigs av Socialstyrelsen. Tandläkare Lennart Telander gjorde i samarbete med röntgenprofessorn Arne Forsberg en studie (1966) över 141 N2-rotfyllda tänder. Lyckandefrekvensen efter 6 år var 92%. Inga tecken på infektion syntes. Ett år senare presenterade Ingrid Brynolf en avhandling som visade att gängse antiseptika inte ger bakteriefrihet.


Rotfyllning blev en specialitet 1968 och sedan dess hävdar specialister (endodontister) att formaldehyd är farligt även i en så lite dos som 2 mg. Påståendet är falskt eftersom ämnet finns i vårt blod (2mg/l) och vi får dagligen i oss 12–15 mg via födan. Livsmedelsverket har intygat att det är helt ofarligt att äta päron, som innehåller 60 mg/kg enligt WHO.

Tandläkare som fått goda resultat med N2 trakasseras, tandvårdslagen åsidosätts, antibiotika överanvänds och gängse antiseptika är ineffektiva. Med tanke på farorna är det angeläget att patienter informeras och görs delaktiga i valet av metod. (https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/patientens-delaktighet/)


Socialstyrelsens riktlinjer bör rensas från rekommendationer av ineffektiva och därmed hälsovådliga antiseptika. Ppatienter, som vill ha antiseptisk rotfyllning, ska få gehör enligt tandvårdslagen. Den säger bland annat att den av patienten önskade behandlingen ska

  • vara lätt tillgänglig
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen.

Ur psykologisk synpunkt är det förståeligt att endodontister har svårt för att medge att de har fel. Genom att motarbeta formaldehydanvändning har de i alla år bidragit till hög antibiotikaanvändning, många sjukhusinläggningar, hjärtinfarkter och sepsis. (https://www.tandlakare.se/tandinfektion/?msclkid=b17afbe0d9f81cef0fee9febac2404e3)

Vad säger endodontister till sitt försvar? De säger ingenting! Eftersom de saknar hållbara argument tiger de. Kunskaps- och vetenskapsteorin framhåller vikten av dialog. Thomas Kuhn har visat att utvecklingen sker när ny kunskap gör att vedertagna principer (paradigmer) förkastas, då de innehåller anomalier. Utvecklingen kan gå vidare först efter en vetenskaplig revolution. (https://www.mv.helsinki.fi/home/wadenstr/vetfil/kuhn.htm)


Bakteriefri rotfyllning- en mänsklig rättighet som saknas på de flesta håll i Sverige. 

Länkar:

1. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/vri--vardrelaterade-infektioner/

2. https://www.tandlakartidningen.se/media/1179/Meurman_1_2002.pdf

3. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/antibiotika-i-tandvarden---behandlingsrek

4. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/lagar-och-foreskrifter/centrala-lagar/tandvardslagen

5..https://www.oralhealthgroup.com/features/1003920079//

6. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/iej.12389




Socialstyrelsens riktlinjer för rotbehandling är en katastrof.

Eftersom det stora problemet vid rotbehandling är bakterier säger sunda förnuftet att de bör oskadliggöras direkt när de finns samlade i en rotkanal. Ett av de få ämnen som klarar av detta är formaldehyd. Det framgår redan av L. Telanders studie 1966. Endodonti blev en specialitet några år senare. Endodontisterna betraktade det som fusk att använda N2 och har gjort allt för att motarbeta det. Men, deras egen metod har av SBU konstaterats ger dåliga resultat

 

Rökridåer, ägnade att dölja detta faktum består av selektivt utvalda studier utan bevisvärde. Observationstiderna är alltför korta. Resultaten skiljer sig så mycket från vad SBU kommit fram till, att de saknar trovärdighet och kan ses som ett desperat försök att finna stöd för synsättet, att antiseptika inte har någon större betydelse. Man kan dock inte på ett trovärdigt sätt motivera sitt motstånd mot effektiv desinfektion.

 

 

Endodontister har, i strid med både vetenskap och beprövade erfarenhet, i alla år bekämpat formaldehyd för desinfektion av rotkanaler. Därmed är de ansvariga för onödig antibiotikaförskrivning och många vårdrelaterade infektioner. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/vri--vardrelaterade-infektioner/

 

Att en dålig metod rekommenderas i Socialstyrelsens kunskapsdokument är, med tanke på allt onödigt lidande det förorsakar, som att spela rysk roulett med patienternas liv och hälsa som insats. Det hör inte hemma i tandvården, som ska grundas på vetenskaplig och beprövad erfarenhet.

Utdragen nedan är tagna ur kunskapsdokumentet och är något avkortade. De visar vilket bräckligt underlag riktlinjerna vilar på.

”NATIONELLA RIKTLINJER FÖR TANDVÅRD - REKOMMENDATIONER MED TILLHÖRANDE KUNSKAPSUNDERLAG SOCIALSTYRELSEN 9ji

Pulpektomi

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap. Vilken effekt har åtgärden? Slutsats: • Hos vuxna där pulpan har exponerats genom friskt dentin leder pulpektomi med en efterföljande rotfyllning till att vävnaden vid tandens rotspets i minst nio fall av tio fortfarande är frisk efter tre år. Behandlingsutfallet är beroende av rotfyllningens kvalitet (expertgruppsbedömning). I en prospektiv kohortstudie [1] med ett lågt bevisvärde rapporterades effekten av pulpektomi när pulpan hade exponerats som en följd av ett trauma. Studien utfördes på en specialistklinik och inkluderar 165 tänder på ett okänt antal individer i åldern 8–16 år. 117 av de behandlade tänderna följdes upp. En pulpektomi utfördes på tänderna med avslutad eller nästan avslutad rotutveckling. Vävnaden vid tandens rotspets bedömdes som frisk i 92 av de 117 tänderna (79 procent) efter en observationstid på minst två år”.

Kommentar: Bästa tillgängliga kunskap kan inte hittas om man sätter på skygglappar som gör att alla studier med antiseptiskt verkande rotfyllningsmedel undantas liksom de högklassiga studier som SBU hade som grund för sin bedämning. Att de ur vetenskaplig synpunkt sämsta tillgängliga studierna lyfts fram som stöd för bra resultat med gängse metod gör det uppenbart att objektivitet saknas. Önsketänkande och hägringar får fritt spelrum. Ovanstående resultat bör jämföras med resultaten i Karin Ridells studie 2008, som visade infektion hos över 50 % av de rotfyllda tänderna efter 3,5 år.

”Pulpanekros utan apikal parodontit

Vid pulpanekros utan apikal parodontit ger en optimalt utförd rotbehandling en mycket hög frekvens av tänder med bevarad frisk apikal vävnad upp till tio år efter behandlingen (expertgruppsbedömning). I två prospektiva observationsstudier [1, 2] med låg kvalitet rapporterades att vid pulpanekros utan apikal parodontit ledde rotbehandlingar till att frisk apikal vävnad bevarades i 87 av 91 fall (96 procent) respektive 27 av 29 fall (93 procent). Studierna utfördes på en student- respektive specialistklinik och omfattade 91 rötter respektive 29 tänder. Observationstiden var fem år [1] och sex–tolv månader [2]. I en retrospektiv observationsstudie [3] på en NATIONELLA RIKTLINJER FÖR TANDVÅRD - REKOMMENDATIONER MED TILLHÖRANDE KUNSKAPSUNDERLAG SOCIALSTYRELSEN 930 studentklinik redovisades att 101 av 101 tänder bibehöll friska apikala förhållanden åtta–tio år efter behandlingen. Socialstyrelsens expertgruppsbedömning är att vid pulpanekros utan apikal parodontit ger en optimalt utförd rotbehandling en mycket hög frekvens av tänder med bevarad frisk apikal vävnad upp till tio år efter behandlingen (expertgruppsbedömning)”.

Kommentar: Två studier med låg kvalitet och en med uppenbarligen ännu lägre och helt osannolika resultat har lyfts fram som stöd för riktlinjerna.

”Pulpanekros med apikal parodontit, vuxna

Åtgärd: Rotbehandling (nekrosbehandling) Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap. Slutsatser: • Vid pulpanekros med apikal parodontit ger en optimalt utförd nekrosbehandling en hög frekvens av läkning av den apikala vävnaden (expertgruppsbedömning). Vid pulpanekros med apikal parodontit, såväl som vid övriga tillstånd som föranleder en rotbehandling, ger spolning med antimikrobiella spolvätskor, exempelvis natriumhypoklorit- och klorhexidinlösningar, en viss bakteriereducerande tilläggseffekt utöver mekanisk instrumentering (expertgruppsbedömning)

Hög frekvens läkning av apikal vävnad
Spolning med antimikrobiella spol-vätskor, exempelvis natriumhypoklorit- och klorhexidinlösningar, ger en låg bakteriereducerande tilläggseffekt utöver mekanisk instrumentering. Ingen avgörande skillnad i bakteriereducerande effekt mellan natriumhypoklorit- och klorhexidinlösningar- Antimikrobiella inlägg såsom kalciumhydroxid ger en låg bakteriereducerande tilläggseffekt utöver mekanisk instrumentering och spolning.
Valet av rotfyllningsmaterial har ingen avgörande betydelse för läkning av apikal vävnad”.

Kommentar: Fast det vetenskapliga underlaget saknas hävdar expertgruppen att läkningsfrekvensen är hög. Evidens saknas och SBU kom fram till motsatsen. Endodontister medger att de antiseptika som de använder inte har någon större effekt. De är totalt omedveten om att rensning och spolning ökar risken för spridning av bakterier. Den sista meningen om att valet av rotfyllningsmedlet inte har någon betydelse visar total avsaknad av förankring i den kliniska verkligheten. Väl beprövad erfarenhet sedan 60 år och flera omfattande vetenskapliga studier visar att resultaten med det formaldehydhaltiga rotfyllningsmedlet N2 är fullständigt överlägsna.

Svenska Endodontiska Sällskapet har ända sedan det bildades 1975 protesterat mot att våra erfarenheter har negligerats och att medlemmar och sympatisörer har trakasserats av specialister med hjälp av HSAN, Försäkringskassan och IVO. Vi kräver att våra positiva erfarenheter med N2 beskrivs i kunskapsdokumentet  liksom de positiva resultat som vetenskapliga studier av N2 visar.

Svenska Endodontiska Sällskapet

Bengt Nordström       Nils Norrsell                 Jan svensson            Carl T. Ek

Ordförande                Styrelsemedlem         Styrelsemedlem       Styrelsemedlem