Dr. Angelo Sargenti - N2:s skapare

Svenska

Endodontiska

Sällskapet


SES erbjuder tandläkare kunskap, utbildning och hjälp med att låta patienter få behålla sina egna tandrötter. Originalet är bättre än ett implantat.


Om Dr. Angelo Sargenti - N2:s skapare



 




















Dr. Angelo Sargenti (1917-1999)

 

N2-metoden och rotfyllningsmedlets med samma namn skapare var schweizaren Dr. Angelo Sargenti. Han hade förstått att det är nästan omöjligt att med de metoder, som användes på 1950-talet och som används än i dag, få en rotkanal steril. Han tog fasta på att zinkoxid blandat med eugenol ger en tät förslutning och att paraform, som i kroppstemperatur övergår till gasen formaldehyd, penetrerar varenda vrå av roten så att den blir steril. Han hade också tagit intryck av Dr. Balint Orbans, professor vid Loyola University i Chicago, undersökningar på 1930-talet, som visade att formaldehyd i svag koncentration stimulerar pulpan till hårdvävnadsbildning.


Konventionell endodonti - en parodi på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Endodontisters kamp mot bakterier ter sig lika hopplös som don Quijotes kamp mot väderkvarnar. Med vassa, spetsiga filar attackerar de bakterier i rotkanaler utan att inse att de bara föser dem längre in där de sedan gömmer sig.

 

Gömstället i apexområdet är välkänt varför man arbetar hårt för att vidga rotkanalen hela vägen dit under spolning med antiseptiska vätskor dock utan att komma åt alla bakterier. Substansförlust gör att roten försvagas och ibland bidra vissa spolvätskor till det.

 

Nöjd med gediget filande rotfyller man med en välpassande guttaperkaspets, insmord med en neutral sealer. Kofferdam ses som en garanti mot tillförsel av nya bakterier och anses obligatorisk även om patienten grips av klaustrofobi och tandköttet kan skadas.

 

Några år efter rotfyllning börjar ett antal tänder värka. Orsaken är en infektion som på röntgen kan diagnostiseras som osteit vid rotspetsarna. Rotsprickor konstateras ofta och då dras tanden ut. Finns det garantier? Nej, patienten får veta att det handlar om en mycket komplicerad behandling och att det därför inte går att garantera resultatet.

 

Vad endodontister inte beaktar är att luften är full av bakterier. Dessa sätter sig på filarna, ja på allt som finns i rummet. En enda kvarlämnad bakterie kan omintetgöra ett arbete även om de flesta bakterier oskadliggjorts. Man bör inse att A. Sargenti hade rätt.

 

Han tog fasta på att alla bakterier måste oskadliggöras. Han löste problemet med hjälp av en liten dos paraformaldehyd. Paraformen omvandlas till gasen formaldehyd som kommer åt varje bakterie. Den stimulerar dessutom frisk restpulpa till att bilda sekundärdentin.

Eftersom formaldehyd finns i blodet är det ett kroppseget ämne. I mitten av 1950-talet lanserade Sargenti sitt rotfyllningsmedel som han kallade N2 efter en ordlek utgående från endo och N due som på italienska syftar på nerv nr två.

 

Resultaten var över all förväntan. En långtidsstudie 1966 av tandläkare L. Telander i samarbete med röntgenprofessorn Arne Forsberg visade 92% lyckandefrekvens. Äntligen hade man en metod som verkligen fungerar. Det enda smolket i glädjebägaren var och är än i dag de attacker som endodontister riktar mot tandläkare som med N2 får långt bättre resultat än de själva och det till ett lägre pris.

 

God vetenskap ska tåla kritik. Det gör inte de som företräderd dsden metod som lärs ut på svenska tandläkarutbildningar. Kritik möts med tystnad. Inte ens nya uppgifterna om alarmerande många fall av sepsis som följd av infektionsspridning, bl. a. från infekterade rotkanaler, debatteras. Trossatser som inte får ifrågasättas hör hemma i sekter, inte i vetenskapen.

Copyright © All Rights Reserved